Intryck från gårdagen.

Nu har jag hunnit summera gårdagen i huvudet. Smält intrycken och kan konstatera än en gång att det framförallt är alla möten som gör sånadär dagar så kul.
Alla olika sorter man träffar som vill byta några ord.
De avancerade, som vill prata garnsorter, maskantal och teknik. Jag är ingen avancerad stickerska, mest beroende på att jag vill ha tempo i det jag gör, men jag är ändå tillräckligt påläst och kunnig för att föra en konversation med dessa härliga "nördarna". Berikande.
Så har vi alla de som säger att de stickat mycket förr... de känner och klämmer...konstaterar att det kanske inte skulle vara så svårt att komma igång igen och så lämnar de mig med garnköp i blicken. Kul att inspirera.
Så va det den unga killen som först passerade mitt bord några gånger och sneglade men sen stannade på lite håll och tittade. Han skulle köpa en present till en kille. Killen i fråga var 15 år fick jag veta, som om det skulle ha nån som helst relevans för presentvalet (det tänkte jag bara men sa det inte). Jag föreslog ett par röda och gråa vantar och förslaget gillades. Hoppas att de uppskattas!
Så var det den härliga damen från dalarna som anförtrodde mig att hon just lärt sig tvåändsstickning. Jag blev imponerad och försökte prata till mig en gratislektion. Vi bytte mailadress så samtalet kanske fortsätter :-)
Den vanligaste kunden var ändå den som kom fram, kände klämde, kanske provade och sen köpte. Eller de som handlade till barnbarnen för att de inte själva hade tid att sticka. Måtte jag aldrig bli så himla upptagen att jag inte hinner sticka. Inte vilja eller inte kunna är en annan sak. Men det verkar vara himla trendigt att inte ha tid.
De skulle bara veta hur mina dagar kan se ut mellan maskor och varv... Men man väljer ju själv, hela tiden... ler...