Som en ekorre...

...känner jag mig. Fyller förråden för att klara vinterns behov. Det var ju sista dagen på drops rea och så passerade jag en annan garnaffär också på vägen hem från jobbet så det blev några nystan där av bara farten...
Jag fick namn på min bytesvän i stickameras garn och te byte idag. Ska in och läsa hennes blogg under kvällen och se vad som kan tänkas passa. Roligt att bygga paket! :-)
Man kan ju tycka att det är alldeles vansinnigt att bunkra upp med ullgarner nu när sommaren är som härligast. Å andra sidan så vet jag folk som ägnar hela sommaren åt att kapa, hugga och stapla ved... att sticka sockor är mycket mindre slitsamt och genererar skön värme när vintern kommer :-)
Sommaren innebär en viss logistikförändring, jag cyklar mer och bussar mindre. Men de buss-sträckor som ändå åks är det en fröjd att njuta drops delights mjukhet. Att sticka och cykla samtidigt tänker jag inte ens försöka mig på, lite gränser har även jag trots mitt nästan maniska stickande.

Lite strävt...

...känns detta garnet. Fast jag gillar det. Lite trögt att sticka med. Fast jag gillar det också. Fick ett par nystan av en vän igår, som tack för nåt nystan hon fått av mig för en tid sen... Nu känner jag ju att jag måste ge henne ytterligare ett nystan vid tillfälle, för att jag ju fick två... Sen kan vi ju hålla på så... Att toppa varandra i garngåvor..haha.. ganska kär sysselsättning... På nåt sätt är alltid "nya" nystan roligare än de man har drällande hemma så på så sätt kan man ju uppmana till mera byten för att hindra onödiga impulsköp :-)
Trots strävheten i detta så går det ganska fort att sticka sockor på 3.5or. Roligt!

Fortfarade inte säker.

Jag har inte bestämt mig än. Jag kan säga med säkerhet att det inte blir ett cirkustält. Fast det har fortfarande potential att bli ett linne, eller en tröja, eller en kjol... Jag får helt enkelt se efterhand vad det ser ut som eller känns som... Jag tycker om att inte veta säkert. Tvärsäker kan jag klampa runt och vara i andra sammanhang men nu slipper jag det :-)
Vackra färger är det i alla fall...tycker jag...
I morgon kanske det blir lite sticka på café igen, åtminstone en stund, kanske...

Krångel..?

Jag skulle anmäla mig till detta bytet, men tryckte på enter för tidigt och visste inte om det gick fram alls... så mailade jag till själva "bytesgeneralen" och förklarade mig men vet inte om det gick fram. Vid tidigare byten jag varit med i så har man fått byteskompis ganska tidigt och jag har ännu inte hört nåt...
Nu har jag gjort ett till, tredje och komplett försök att anmäla mig. Hoppas att jag inte orsakat någon för många gråa hår genom mitt krånglande. Hoppas att jag är med nu, det är så roligt att göra paket...
Det finns ett sommarbyte också att anmäla sig till men jag ska fundera lite till på det..

Buteljgrön butelj.

Jag cyklar ibland. Varje gång jag tar upp flaskan med vatten ur cykelkorgen är den halkig i handen och inte är vattnet särskilt kallt heller, efter ett tag.. Det som stör mig mest är nog ändå att jag måste välja vilken köpevattensleverantör jag vill identifiera mig med och göra reklam för. För det vill jag inte alls. Jag har kranvatten i min flaska.
Jag hade sån tur så att härliga glada virkpia hade lite rester av buteljgrönt ullgarn åt mig. Tack igen!
För att flaskans fodral ska sitta bra så gjorde jag en ögla och en knapp upptill, när man knäpper upp kan man klä av flaskan. I nederkant satte jag lite resårband för att det ska sitta kvar bättre, kanske funkar med dragsko också..
Jag tror att ullen isolerar så att vatten håller sig kallt längre.
Jag har bytt ut korken på flaskan med en dito från en diskmedelsflaska. Det gör det svårare att tappa korken i farten och det gör det enklare att dricka.
Kanske gör jag fler. Det var roligt :-)

Lite för blåsigt.

Det blåser lite för kallt för att man ska kunna sitta ute och sticka och njuta fyllt ut men så länge kaffet är varmt så funkar det.
Lite för tidigt att säga högt vad jag har för plan med denna stickningen. Kanske är det en halsduk/sjal, kanske en kjol, kanske ett linne... kanske är det ett cirkustält? Jag gillar att det kan bli precis vad som helst åtminstone ett tag till.
Linet är skönt men mina händer blir alldeles svarta. Hoppas verkligen att överskottsfärgen försvinner efter tvätt. Nån som stickat i ullcentrums svarta Linea och vet?

Sköna klot.

Så här vackra kan två linklot vara i solen. Vad det ska bli? Jag vet inte riktigt än... härligt att hålla det öppet ;-)

Restränder..

Tidigare har jag använt rester till att sticka barnsockar. Det är kul och går snabbt. Nu tänkte jag testa att sticka lite större sockar fast lite randigt... det verkar också vara kul och gå snabbt :-)
Undrar hur långt garnet räcker... Det lär jag märka..

Klar...

Virkad kant runt. Underbar färg. Enkel stickning om man har tid och tålamod :-)
Ska försöka få till en bild där den sträcker ut sig i hela sin längd men det är lite för blött ute än efter nattens åskskur för att jag ska vilja slänga den på marken eller i ett buskage :-)
Den mäter 160x45 ungefär. Ullcentrums lingarn, stickor 2.5.

Caféstickning.

Det blev några timmar på café idag. Gott te och härliga mackor men framförallt gott sällskap. Trevligt att träffa människor man inte träffat förut, så många garnnördar vi är överallt, olika sorter men samma liksom :-)
Denna underbara mormorsruta bara växer och växer och det är inte min förtjänst. En i sticksällskapet virkar denna picnicfilt, jag vet inte om jag skulle ha tålamod att göra den två meter som planen är. Men den blir himla fin!
Själv blev jag klar med min linsjal. Den mäter ungefär 160 cm på längden och det kändes precis lagom för att lägga några varv runt halsen. Den mäter kanske 45 på bredden vilket innebär att den kan läggas över axlarna också om man så önskar. Jag tycker om den. Ska fästa till nån lite tråd som fortfarande spretar trots den virkade kanten runt...

Bara rörigt nu.

Ungefär så här rörigt känns det. Nästan färdiga sockor, halva restnystan, nyinköpta nystan utan plan... Det är ibland frustrerande men oftast ett ganska kärt besvär att rensa upp i.
Igår på dagen fick jag frågan av en nyvunnen stickvän om jag kunde visa henne hur man stickar hälen. Vi paralellstickade och jag visade längs med vägen hur man gör. Hon är en duktig och van stickerska som liksom bara inte kom ihåg hur man gör. Nu kan hon. Framåt kvällningen kom ett glatt sms att sockan var klar och hon tackade för min hjälp. Jag undrar i mitt stilla sinne om hon skulle vara lika glad om hon visste hur vi egentligen har det när vi befinner oss längst ner i sockträsket ;-)
I morgon ska jag kanske, kanske sticka på café. Eller ja, det gör jag ju faktiskt ofta men kanske tänkte jag mig att göra det i ett större, lite organiserat sammanhang... eller inte. dagsformen får avgöra. Men om jag hakar på så tänkte jag att min nästan färdiga linsjal får följa med och färdigstickas. :-)

Jag ska försöka...

..att inte tråka ut er med sockbilder hela denna sommaren också...jag vet att förra sommaren var fylld av sockstickning... Fast till mitt försvar får jag väl säga att det är så väldigt praktiskt att ha till hands när det är varmt... väger inget i knät liksom.
Idag har det inte blivit en maska stickad än, annat har krävt mitt fokus. Jag har hunnit med ett besök i en garnaffär men jag var med som sällskap och handlade faktiskt inget alls... är ändå inte utan om jag säger så... :-)

Sockor och nytt byte..

Några meter garn är det allt som löpt över stickorna senaste dagarna. Underbara Fabel.
Härliga sommarfärger kan väl behövas sen när kylan kommer, sen i typ oktober, november...
Tassar och stickor firar en massa besökare och lottar ut fina paket! Fyra dagar kvar innan utlottning.
Det är ett nytt byte på stickamera. Det känns som länge sen sist, ska bli kul att få plocka ihop ett paket till någon :-)

Sommarfärger.

Det är verkligen somrigt med maskrosor och ljust turkosa garn... En socka klar nr två påbörjad. Inte för att jag använder varken strumpor eller skor nu på flera månader men vis av ålder och erfarenhet så vet jag att hur ogärna jag än vill så kommer det en till vinter om inte alltför länge.
Dessa sköna nystan ska väl kunna ge lite sysselsättning nu och lite värme sen, framåt september eller nåt. Man kan nästan se hur garnerna liksom tar åt sig av allt det somriga från tusenskönorna :-)

Bildlös fredag.

Stickat några varv på sjalen, strax färdig. Stickat klart de rosa/lila/röda/oranga sockarna... trådar att fästa... Funderar på om jag ska börja på höstgröna eller somrigt turkosa? Eller nåt helt annat...
Funderar på om mina katter kommit fram till Göteborg men eftersom blogger verkar ha haft nåt slags hjärnsläpp så har det varit brist på nya inlägg lite varstans, och inlägg man läst har försvunnit så till den grad att man undrar hur förvirrad man egentligen är... :-)
Nåväl, jag slänger väl ner lite olika sysselsättningsalternativ i jobbväskan i morgon. Det händer ju att jobbet ibland bjuder en sticklucka eller så brukar det gå att kombinera jobb och stickning på ett bra sätt! Ska försöka att få med mig kameran också, så att jag kan visa vad jag börjar på... (Ni som gissar sockar gissar nog rätt)

Mera Fabel...

Gottis...

Bra pris :-)

Trött på virkning och bomullsgarn så tänkte jag mig lite sockstickning... bara för känslan... Extra kul att komma till kassan och märka att Drops hade 30% nedsatt pris på sina "vintergarner". Detta räknas visst dit sommarfärgerna till trots. Gott!

Dags för avfärd...

"Är tanken att vi ska få plats därinne?" tycks de tänka, Hassan och Gösta.
"Jo, det kanske blir ganska mysigt"
Efter lite tvekan kröp de in och la sig till rätta och nu är de som bäst på väg till andra kusten och vad äventyr som kan tänkas vänta dem där. Det kommer att bli lite tomt efter dem. En tröst är ju att jag kommer att kunna se om de anländer som de ska genom att titta in på Hjärtekatten om några dagar. Vilket jobb de gör som dokumenterar varje ny katt som dyker upp :-)

Bara hjärtanen kvar att virka.

Låt mig presentera Gösta. Han är inte på något sätt perfekt, han är charmigt skev och jäkligt grisrosa men trots allt ganska söt.
Detta är Hassan. Han är inte fullt så skev som Gösta men även han har gumpen full med popcornkärnor för att sitta någorlunda stadigt.
Här sitter de båda och väntar på att få varsett hjärta påsytt på bröstet. De hade inte sett så glada ut om de vetat hur nära det var att jag bara struntade i att göra klart dem. Själva virkandet var riktigt roligt men detta pillande med tassar och svansar och fyllning och öron... för att inte tala om ögonen... Jag kan ju säga som så att de andra katterna jag sett på bild framstår som mästerverk och jag är imponerad av alla söta och fina hjärtekatter som alla gjort.
Fast, jo..ganska goa är de ändå, dessa mina också. I morgon ska de få hjärtan och en enkelbiljett till hjärtekatten...

Lösa trådar...

Den lilla grisskära packas nu i delar ner i påse och har en lång resdag framför sig innan hemkomst. Väl hemma får vi se hur länge den blir liggandes. Helgen har nog ganska ont om garntid men jag brukar inte låta det hindra mig. Med dessa båda vet jag att om jag inte gör klart ganska omgående så blir det inget klart... Får hoppas på ork och tålamod att färdigställa...
Reser med bil men detta är, bortsett från att jag ju inte ens har stoppning eller synål med mig, alldeles för spretigt" för att sitta i bil med, tycker jag...

Griskatt..?

Jag vet inte riktigt hur den blir men den var himla rolig att virka, så kul att det faktiskt är en till strax färdigvirkad också... Men så är det ju det där med att få ihop trådarna på slutet... fylla med lagom mängd vadd och popcornkärnor och få till ögonen så att den inte ger barn mardrömmar utan liknar på nåt enda sätt en snäll spinnande katt som man faktiskt kan tänka sig att sova med om man så önskar... Ler... Vi får se... Tror inte att det skulle uppskattas om man skickade en massa lösa stycken till Gbg så jag ska göra mitt bästa :-)

Hm... faller för frestelsen...

Men jag är så tjurig och envis så jag försöker att bara virka ur nåt slags bildminne. Ska titta runt lite noggrannare på alla bilder sen och lyckas jag få ihop något som alls liknar en hjärtekatt så blir det till att skicka iväg den!
Jag är ju inte hemma heller och insåg i garnaffären nu på förmiddagen att jag behöver ju inte handla stoppning och nål och så bara för att jag har dåigt tålamod, jag kan ju faktiskt göra klart när jag kommer hem...bara liksom sköta själva virkandet nu..... Risken är kanske då att det inte blir färdigt men det är ju svårt att backa när det är till välgörande ändamål...
Nu ska jag kika runt på fler bilder, det kryllar ju av dem nu på allas bloggar (visst är det härligt!) och se om jag kan få bättre grepp om proportioner av ben och svans och så...

Annan vy samma sköna lin.

Det är en annan balkong, till och med ett annat land men det är samma sol och samma härliga lingarn. Jag tog inte ens med mig alternativa stickprojekt på min resa den här gången. Jag vill verkligen få klart den här sjalen och jag vet av erfarenhet hur lätt det är att låta den bli liggande om jag har för många sidoprojekt. Fast ska jag vara helt ärlig så var det lätt att inte ta med sig något eftersom jag vet att garnaffären där jag är kommer att få ett besök av mig. Kanske finns där nåt på rea... eller inte på rea men alldeles nödvändigt att köpa ändå... Ja, ni vet vad jag menar... vi får se... Detta är en skön stickning i all sin monotoni...