Tänk att det kan kännas så gott att lägga upp nytt. Fast det inte är nåt njutgarn, fast det inte är nåt märkvärdigt flashigt mönster. Fast det faktiskt nästan är lite tråkigt, så är det njutbart. Sexton maskor på var och en av de yttepyttesmå stickorna, två aviga och två räta i varv efter varv har jag framför mig, länge (eller nåja men ett tag i alla fall). Solen skiner men i luften doftar det höst.På ett bra sätt.
Gott liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar