24 juli 2011

Perspektiv.


Med tanke på de senaste händelserna i Oslo så känns det ganska futtigt att blogga om stickning... eller ja, ni fattar. Perspektiv liksom. Men detta är, som jag upprepat en stickblogg. Denna bild kan ju kanske visa på hur mycket det har stickats framför tvn senaste dagarna. Stickorna har gått som av sig själva. Restgarnstrasslet börjar ta slut. Vet inte egentligen vad syftet med alla dessa små mössor är längre. Jag har redan skickat en omgång till Kongoinsamlingen, vilket ju i och för sig inte hindrar att jag skickar en till... Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Av alla efter förmåga åt alla efter behov och allt det där...

2 kommentarer:

  1. Det låter onekligen symboliskt att sticka en massa små mössor.
    Oavsett orsaken till dem så är de väldigt fina.
    <3
    /Pusselbiten

    SvaraRadera
  2. De är jättefina! Och visst har du rätt, alla kan göra något. Det finns heller inget vi kan göra för att rädda de som dog i Norge men vi kan jobba för demokratiska värderingar och vi kan göra något för att rädda liv i Afrika.

    SvaraRadera