Först en bild som är tagen från tågfönstret förra veckan. Den symboliserar bra en tågresa i mars. Lite fart, lite snö men mest våren som ligger och trycker och inte riktigt vill komma fram. Idag visade det sig dessutom att den nog tänker vänta ett tag till med tanke på all nysnö som vräkt ner under natten men på den här bilden så ser man att vinterns massor åtminstone har gett upp.
Mina gladsockor nådde de fötter de var tänkta till och satt som gjutna. Hoppas att de kommer att värma och vara till glädje även för bäraren. De var en glädje att sticka!
Jag sökte upp "min" garnaffär på vistelseorten. Lika välkomnande rörigt som jag minns det. Udda nystan som dräller omkring och ropar efter en köpare. Förvirrande prismärkningar som kan leda till missförstånd, den här gången till min fördel :-) Små rara damer i butiken som jag stod en lång stund och pratade garner och färger med, lite roligt hur det förenar fast man inte ens pratar samma språk. Att klappa garn är liksom internationellt...
Ett av smånystanen blev under ett dubbelsvsnitt av gamla Fraiser ett par söta småsockor.
Det andra lilla nystanet omvandlades under ett Fab5-avsnitt till dessa. Det blir säkert ett par till per nystan, de är inte stora...
Hemresan gick också den delvis med tåg. Det stora nystanet med pastelliga vårfärger blir ett par sockor till mig själv, tror jag. Varje gång jag tänkt så innan så har någon annan "lagt beslag" på dem. Vilket jag inte alls har något emot :-)
Först en bild som är tagen från tågfönstret förra veckan. Den symboliserar bra en tågresa i mars. Lite fart, lite snö men mest våren som ligger och trycker och inte riktigt vill komma fram. Idag visade det sig dessutom att den nog tänker vänta ett tag till med tanke på all nysnö som vräkt ner under natten men på den här bilden så ser man att vinterns massor åtminstone har gett upp.
Mina gladsockor nådde de fötter de var tänkta till och satt som gjutna. Hoppas att de kommer att värma och vara till glädje även för bäraren. De var en glädje att sticka!
Jag sökte upp "min" garnaffär på vistelseorten. Lika välkomnande rörigt som jag minns det. Udda nystan som dräller omkring och ropar efter en köpare. Förvirrande prismärkningar som kan leda till missförstånd, den här gången till min fördel :-) Små rara damer i butiken som jag stod en lång stund och pratade garner och färger med, lite roligt hur det förenar fast man inte ens pratar samma språk. Att klappa garn är liksom internationellt...
Ett av smånystanen blev under ett dubbelsvsnitt av gamla Fraiser ett par söta småsockor.
Det andra lilla nystanet omvandlades under ett Fab5-avsnitt till dessa. Det blir säkert ett par till per nystan, de är inte stora...
Hemresan gick också den delvis med tåg. Det stora nystanet med pastelliga vårfärger blir ett par sockor till mig själv, tror jag. Varje gång jag tänkt så innan så har någon annan "lagt beslag" på dem. Vilket jag inte alls har något emot :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar