Sockträsk och spinntankar...

I helgen träffade jag en kvinna som verkar vara lika sticknördig som jag. Det är så härligt när det händer. När någon liksom tar i ett nystan och känner samma känsla som jag när den sträva ullen smeker fingertopparna... Vi började prata om våra olika stickkunskaper och viljor att lära mer... Då visade det sig att hon kan spinna... sådär som jag så länge har velat lära mig! Sådär som ser så lätt ut men som förmodligen är ganska svårt. Att ta en tuss från ett får och så snurra lite på en snurra och få fram garn i andra änden är nästan som magi för mig men hon hävdar att hon kan lära mig hur man gör! Vi har anledning att träffas igen i slutet på mars och jag ser såå fram emot det. Att åtminstone få ett grepp om ifall det alls är möjligt för mig att lära mig lite av detta hantverk...
Jag har tagit tag lite i allt mit trassel av restgarner också. Hamnat i barnsocksträsket. Men det känns rätt okej. Fick för mig att jag ska sticka ett par barnsockor om dagen till mars månads utgång. Hm...vi får väl se hur det blir med det men det ska bli skönt att se restgarnslagret minska...