Förfulning av staden?

Jag började dagen tidigt idag med att, som en del i en utställning, smycka en av stadens broar med ett stickat verk. Inte hade jag sytt många stygn förrän en svart stor bil svängde upp bredvid mig och en man i knallgul "se-mig-väst" stegade fram. Han var barsk, arg och läste lagen. Jag hänvisade till utställningen, bad honom kontakta konstnärinnan som jag utgick ifrån hade begärt och fått tillstånd för denna utsmyckning. Han lät sig inte nöja med detta, han fortsatte att prata om sin uppgift i samhället, att hålla skräpet borta etc etc... Han fick mig för ett ögonblick att känna som om det var jag som var skräpet... För att underlätta rättsprocessen gav jag honom mitt fullständiga namn och personnummer.
En stund senare stannade han mig igen, pekade på mig (med hela handen såklart) och "visade upp" mig för serviceförvaltningens tjänstemän som var ute och promenerade i staden. Jag har nu förmågan att föra mig i ganska många sammanhang och hälsade därför glatt och artigt på dessa tjänstemän. De var riktigt trevliga och verkade inte alls känna sig lika hotade av detta stycke ullgarn som mannen i gula västen gjorde. Skönt.
På eftermiddagen var det vernissage. Jag och många till satt och stickade i solen och kände oss inte alls som skräp. Ett höns även högre rankad än morgonens tjänstemän uppmuntrade oss och önskade lycka till... Det visade sig att han gett muntligt tillstånd till utsmyckningarna i god tid men det var kanske lite dåligt förankrat nedåt i hiearkin...
Kameran? Låg hemma så klart... Men jag kan ju alltid svänga förbi och ta lite bilder senare, eventet pågår i en månad... Om jag inte ska in i finkan förstås...