Reser mycket?

Jag fick frågan för lite sen från en bloggläsare, om jag reser mycket. Nä, inte alls svarade jag utan att tänka efter. Fast när jag tänker på det så är det många maskor och varv som kommit till just på bussar och tåg. Kanske reser jag inte mer än många men skillnaden är att jag inte reser i bil. Kollektivtrafik har ju fördelen, bland många andra, att man har tid över till stickning, virkning eller läsning. Som bilförare är det ju stört omöjligt och som passagerare i bil ger det åtminstone mig ett visst mått av åksjuka att sitta och ha koll på maskorna.
Jag är också sån som alltid har med mig ett handarbete vart jag går. Vilket betyder att det kan bli ett varv på en busshållplats, ett antal varv på ett fik eller ännu flera på en bänk på ett torg :-)
Blev jättesugen på senaste bytet på stickamera, men det faller på att jag inte är vän med nål och tråd... Men man saknar liksom alltid en bra stickpåse...
Nu är jag på lite längre resa igen. Packningen består mer av garn än av andra förnödenheter. Kameran är med men inte lilla förmedlingsmojen så bilder får vänta till jag är hemma igen om några dagar. Vädret där jag befinner mig är grått och vått vilket inte stör mig alls, såklart :-)

Regnbågens färger samt bleka nystan..

Varv för varv växer sjalen fram i mina händer. Jag förundras över färgerna och är nöjd med rutmönstret jag valde. Idag är det vansinnigt kvavt men jag kan tänka mig att när det blir vinter så värmer den skönt om halsen. Tror att jag har ungefär hälften kvar på den, tänker sticka tills garnet tar slut.
En extra tur till garnaffären fick det bli igår. Köpte upp vad hon hade i de färgerna som passar till brösten jag gör. Stoppning däremot köpte jag på stan idag men det va på håret att jag missade det, fem minuter efter stägningsdags hänger jag på dörren till butiken och det hyggliga biträdet förstår min situation och släpper i mig trots att hon nog helst hade velat gå hem för dagen. Nåväl, det tog inte många minuter och nu har jag material så att jag klarar mig ett tag framöver. Tror jag.

Härlig förfrågan.

När jag var iväg och reste i helgen fick jag en förfrågan om att virka bröst. En märklig förfrågan kan tyckas men som engagerad i denna föreningen är inga frågor om bröst märkliga :-)
Måndagen blev det garninköp och så skred jag till verket. De blir inte riktigt likadana och jag har inget mönster men det gör ju inget, jag räknar med att de kan fylla sitt syfte. Jag ser på många bloggar nu att man virkar frukt, svamp och grönsaker såhär i skördetid. Man får väl betrakta detta som lite samma genre, fast mer basic :-)
Min halsduk/sjal växer också sakta men säkert, försöker att inte hetssticka.

Hela spektrat :-)

Maska för maska träder alla färgerna fram... Som om det regnar när solen skiner :-D

Inspirerad av Prideveckan..?

Näe inte egentligen. Regnbågsfärgerna ska synas året om tycker jag. Har flera gånger stått och hållt i detta garnet utan att riktigt veta vad jag skulle kunna göra med det. Gillar sjalar i det entrådiga ullgarnet men om jag ska göra som jag brukar och sticka med stickor sju så framträder ju knappast färgerna på ett bra sätt.
Nu köpte jag det i alla fall och satte i gång med en halsduk/sjal...

Tänkte mig ett varierat rutmönster och tror att jag har kommit på ett som gör att jag inte behöver tänka men inte heller tröttnar så fort... Stickar åtta räta och två aviga i åtta varv och sen tvärt om i ytterligare åtta... eller ja, vartannat blir ju tvärtom men jag gör liksom motsatt efter åtta varv... Ni fattar... eller det räcker ju att jag fattar :-)
Det blir nog den här stickningen som får följa med på tåget i morgon även om den kanske är en smula otymplig att sitta med..

Inte längre knapplöst..

Det blev en lila diskret knapp på den turkosa portmonän och en pråligare i "guld" på den andra. Sockor produceras fortfarande men jag tänker inte fota och lägga ut förrän alla är klara. Jag kommer i helgen att sitta i många timmar på tåg och bussar, får se vad som kommer med i handbagaget men det lutar åt små restnystan och en virknål...

Blir lite trött på mig...

... Bestämde ju att jag skulle vara klar med alla jäkla sockor nu och påbörja ngt nytt... Så hamnade jag på ett tåg idag. När jag färdigställt det jag trodde var det sista paret sockor för lång tid framöver så hade jag en timmas restid kvar... Utan att jag vet hur det gick till egentligen så satt jag plötsligt med ett nytt upplägg i handen...
Nåväl, jag är väl inte den första i historien som stickar en socka eller två utan att reflektera över vad jag håller på med men lite märkligt känns det allt.
Den lilla portmonän har fått en lila knapp och har redan använts flitigt i flera dagar nu. Den töjer sig lite men funkar bra ändå... Det är lite mörkt att ta bilder, bixten gör att det blir missvisande... men det är nog lika bra det... sockor, sockor, sockor... hihi..