Kreativ eller manisk?

Var går gränsen? Jag märker att jag blir smått irriterad om sträckan man ska åka buss är för kort för att det ska vara nån idé att plocka stickningen ur väskan, eller om jag mot förmodan nån gång glömt att ens få den med mig...
Det är en vecka sedan jag fick till vändningarna vid hälen och nu har det redan blivit tio hyfsade hälar klara! Har köpt lite olika garner också så jag vill liksom snabbt bli klar för att kunna se hur det blir med den andra färgen eller det andra materialet.
Hur eller hur så kan jag nu sälla mig till skaran som kan säga att de kan sticka strumpor! Att det inte är någon avancerad mönsterstickning beror mer på att jag föredrar det enkla, lite robusta, framför det snirkliga. Jag tycker helt enkelt att det är snyggare och bekvämare.