Idag har det varit en sån dag och jag är glad att jag håller på med mitt "småsocks-projekt" som är lätt att ta med sig. Visst är det nog så att en och annan tittar lite snett när man tar upp stickningen men jag tror att de allra flesta vet och förstår att man inte lyssnar sämre med stickorna i handen utan att man tvärtom är mer koncentrerad på det som sägs från talarstolen.
Det som är så härligt med det är att när det blir en bensträckare eller en ajournering för kaffe så slår det aldrig fel, det är alltid flera stycken som kommer fram och säger att de ångrar att de inte fick med sig sin egen stickning. Ja, det är ju inte härligt att de inte fick med sig den men de kanske kommer ihåg det/vågar det till en annan gång.
Kvinnor kommer ofta fram och vill prata garn och egna stickprojekt medan män ofta berättar att det väcker minnen av mamma/mormor/farmor. Eller så berättar männen hur de kämpade med lovikkavantar i årskurs fem och hur olika stora de blev och vilken sur syslöjdsfröken de hade (förlåt alla syfröknar men förr fanns det en del hemska lärare ju)
Jag hoppas och tror att det inte är många generationer bort innan könsfördelningen ser annorlunda ut!
Här är resultatet av dagens möte, med reservarion för färgerna som ju blixten inte är så snäll mot.
