Klarlila

Sjalen är klar. Jag tycker att den är härlig. Något mörkare i färgen än vad det ser ut som på bilden men det det ju kul att det är åt det hållet för en gångs skull,  bilder såhär års tenderar att bli väldigt murriga och mörka. Det hade varit vackrare att fota den mot snöbakgrund men till min stora glädje står ingen sån att finna där jag är.
Det är Ullcentrums tvåtrådiga garn. Mycket mjukare än det entrådiga som jag egentligen föredrar.
Ni kan se hur sjalen snor sig lite i överkant. Borde kanske blocka den men min tanke är att när jag väl använt den ett tag, helst genom ett regn eller två så kommer den att vara i precis den form jag önskar. Det duggregnar typ hela tiden så det lär snart ha hänt.
Sjalen mäter ca 160 cm mellan vingspetsarna.
Nu vet jag inte vad jag ska sätta händerna i. Ett av skälen till att jag föredrar det entrådiga, det kräver lite mer av min tid. Med virknål 4.5 rasslar det till alldeles för fort... Jag är ju lite av en hetsvirkare. ..

Alla rätt.

Lila är en fantastisk färg. Ull är ett härligt material.  Att virka stolpar är en mycket enkel teknik. Alla rätt helt enkelt.

Stress...

Det är mycket nu... Jag vet att en styr sin egen tid och måste stoppa ibland när det blir för mycket av allt. Jag vet också att det kan vara än mer stressande att ha inget alls på agendan.
Idag har jag suttit på fik och stickat samt läst en någorlunda god bok.
Det kallas intensivavkoppling.  Varade typ en kvart och funkade hyfsat. Sockorna på bilden är strax klara och boken har bara nåt kapitel kvar. ..

Nya sockor. Gillar inte alls garnet, eller nja det är mer färgen jag har svårt för. På bilden ser det klart och fint ut men irl är det mest murrigt och grilligt liksom.  Konstigt, det brukar vara tvärtom.
De förra sockorna är klara. Missade att få dem på bild men det känns inte som om det gör nåt. Det kommer att bli rätt mycket sockor stickat känner jag och det skiljer inte så mycket från ett par till ett annat. För skojs kan jag ju försöka ha koll på hur många par jag stickar på ett år...Detta är årets andra par...

Lång pastellsjal

 

Svår att fota är den, min pastellsjal. Skulle jag fota den i sin fulla längd så skulle den synas endast som ett streck långt bak i bild. Den är strax över två meter lång. Jag börjar och avslutar den med endast 4 maskor. Mitt på har jag typ 120.
Det fina med den här sjalen är dock inte mönstret utan alla känslor som stickats in i varenda maska. Så är det ju med alla stickningar mer eller mindre, minnet av hur man mår och känner finns där  och man minns dem när man bär plagget.
I den här finns det mer. Känns som att jag kommer att bära den länge...

Sockor igen...

Sjalen i pastell är klar. Jag är nöjd med den. Den bör fotas utomhus i dagsljus.  Får se om det låter sig göras idag.
Jag fick en sockförfrågan och i stället för att börja leta i socklagret så började jag rota i garnlagret. Behöver ju ha nåt för händer liksom. ..Skulle de inte hinna bli klara i tid så får jag ta av det redan klara... Fast idag har jag en dag då jag kan sitta i soffan typ hela dan, känns oerhört lyxigt...