Minns ni Gösta?

Förra sommaren var det ett rackans virkande av katter runt om i landet. Hjärtekatter. Detta är Gösta. Jag fick precis en kommentar i ett inlägg från förra sommaren om att han kommit fram till någons barnbarn i Örebro. Så roligt att veta att han har landat i ett nytt hem. Glad blir jag :-) Roligt med återkoppling.
Här kan ni läsa mer om hjärtekatterna, ni som inte minns.

Några timmar en söndag.

Jag tror att det för många som för mig är så att stickandet är något som mestadels sker i ensamhet. Hemma i soffan mest. Men ibland har man förmånen att stråla samman med andra som också låter pinnarna smattra mot varandra i vilsamt samförstånd. Det är härligt. Kaffe och lite goda kalorier till gör inte alls ont :-)
Ännu ett par färdiga barnsockor kan ni se i förgrunden på bilden och så har jag påbörjat ett par i vuxenstorlek i lite milda blåa toner...
Jag besökte idag också stora varuhuset och införskaffade lite plastbackar med lock. Känner mig väldigt organiserad som nu har en back att förvara allt garn i och en back att förvara färdiga alster i. Har granskat varje nystan noga för att förvissa mig om att de där hemska flygfäna jag ibland ser i lägenheten inte fått för sig att föröka sig i min ull eller i mina sockor. Tror att det är rent. Kanske är det inte ens mal som flyger runt men jag tar det säkra före det osäkra :-)

Jag har vunnit garn!!

Såå himla glad blir jag. Hade nästan glömt bort att jag var med i virkpias utlottning och så vann jag!!
Lägger in bild så fort jag hämtat min vinst men om ni vill se redan nu kan ni ju titta in hos pia. Jag har valt paket nr 1. :-D

Minskat lite på takten...

...men inte lagt av. Antalet smånystan minskar i hyllorna och antalet småsockor växer. Blandade färger.
Hade tänkt mig in till stan en sväng i eftermiddag för lite garnaffärsbesök men annat kom emellan... Kanske i morgon... Tills dess har jag dessa små behändiga sockprojekt att hålla mig sysselsatt med. :-)

Ett par om dagen..

Sen i söndags har jag faktiskt stickat sju par men det är nog inte en realistisk takt att hålla. Det funkar om man har dagar där man helt tar paus från vardagen eller åtminstone är ledig från några delar av den. Det glädjer mig att trasselhögen med restgarner börjar minska. Nu ska jag hitta en rimligare takt. Tror jag, haha...

Jodå, ett par om dagen...

Jag bestämde ju i lördags att jag skulle sticka ett par baby/barn-sockor om dagen. Tills mina restgarner var slut typ. Än håller jag det. Fast dagens par är inte ens påbörjade och det är redan eftermiddag så kanske spricker det innan tolvslaget...
Skönt med löften man bara ger sig själv sådär... det är ingen katastrof om man inte håller dem eller om man bara håller dem "light"...
Tar fram dagens restnystan nu och ser hur jag kan kombinera ihop det och hur långt jag kommer. :-)

Nöjd.

Man måste nästan hålla upp den så här för att man ska se hur fint den randar sig, och hur stor den är. Den är lite mer stadga i än en stickad sjal, på gott och ont...
Den doftar. Gott.