Pappersgarn...

Jag har gjort ett besök i grannstaden. Att kliva in i garnbutiken var som att kliva in i jag vet inte vad. Dessa obeskrivligt mjuka härvor i mjuka färgtoner som bara liksom fanns där. De skrek inte på mig, de liksom bara stilla bad om min uppmärksamhet. Och fick den.
Sist jag var här, för länge sen så blev jag bekant med dessa koner av japanskt garn. Den gången var det rostfritt stål som fick min uppmärksamhet. Denna gången när jag läser på etiketten ser jag att det är ett garn spunnet på ull och papper! Vilka idéer de har japanerna. Jag kände så fort jag tog i garnet att det skulle kännas som att sticka med urskogen att sticka med det. Så tunt och så mjukt och gjort av papper!
Jag ville köpa stickor med kortare kabel än de jag hade hemma men istället för 2.5or så fanns det bara 2or i butiken. Stickor två! De är tunna som ingenting.
Så jag lämnade butiken, lite fattigare, såå mycket rikare. Två koner av detta ljuva, mjuka, tunna ullochpappersgarn och dessa stickor tunna som inget alls. Jag vet inte vad jag ska sticka. Maskor gissar jag. Små små maskor fogade till varandra. Utan mål. Bara känslan av urskogen som löper mellan fingrarna.
(Är du lika nördig som jag så föreslår jag ett besök hos www.mormorelin.se)